På riktigt, jag är fan chockerad över att man kan vara så envis. Som jag. Jeeez... Snart åtta
år med ätstörningar och inte fan ger jag upp för det. Försöker tänka att allt dåligt för något
gott med sig. Alltså borde min framtid bli kalasbra....eller!? Trots att jag både psykiskt och
fysiskt mår rätt piss just nu så har jag ett 'lyckopirr' i magen. Jag vet egentligen inte varför,
men som jag skrev igår, jag känner på mig att något bra kommer att hända. Snart. Hade jag
inte varit så envis som jag faktiskt är så tror jag inte att jag hade levt nu. Envishet kan ses
som något dåligt, men det mesta blir ju vad man gör det till, så använd din jäklar anamma
på rätt sätt, så blir det ditt bästa vapen. Var lite egoistisk  -  på rätt sätt. Undvik människor
som sprider negativ energi/stjäl energi!! Vad är meningen med att umgås med folk som får
dig att må dåligt? Ge mig en jäävligt bra anledning om du kan! Didn't think so... De som ser
mig som bitch är antagligen de som har behandlat mig på ett liknande sätt. Tråkigt för dem.
Egoism och envishet behöver inte vara dåligt. Använd det till att göra ditt liv bättre!!! Med
rätt attityd å inställning kan man gå långt!! Jag har inte vunnit mitt krig än, men jag har inte
heller gett upp, och det är först när man ger upp som man förlorar. Jag hatar att förlora.