Idag fyller min älskade storebror 26 bast! Jag hoppas verkligen att han vet hur bra han är. Utan honom hade jag förmodligen aldrig tagit mig igenom gymnasiet, perioden när anorexin bröt ut som värst. Han ställde upp och hjälpte mig, trots att ätstörningen gjorde mig otrevlig, seg och överkänslig, trots att han själv pluggade på Chalmers med egna höga krav på sig själv. Han är min extrahjärna när mitt eget huvud är så väck att jag inte kan tänka klart och göra vettiga val i livet. He's my rock! Jag vet att jag är sämst på att visa tacksamhet och uttrycka mig i ord när det handlar om hur mycket min familj betyder för mig. Förhoppningsvis vet alla i familjen om att jag älskar dem och skulle bestiga Mount Everest för deras skull. Anyway, GRATTIS BREUWR - du ÄR världens bästa storebror.