Hm, hur i helvete har det redan kunnat gå två veckor sedan jag skrevs in på rehab!? Jaja, nu
är jag iallafall med "i spelet". Har varit en jobbig start, men mycket har bannemig förbättrats
under denna korta, men intensiva, period. Har en lång väg kvar, men skam den som ger sig...
Om dagvården inte räcker hela vägen, så fick jag idag reda på att slutenvården har tagits upp
som alternativ. Hoppas att det inte kommer behövas, men, om det är enda utvägen att bryta
ätstörningsmönstret en gång för alla så är jag beredd att satsa på det - men i nuläget håller vi
fokus på pågående behandling... 2 av 12 veckor gjorda...

(bilden är länkad till mitt instagram)

Tänkte passa på att dela med mig av en status jag skrev på Facebook under veckan:

"Måste bara säga att personal och nuvarande patienter på rehab är helt underbara! Brukar
inte gilla arbetsplatser/avdelningar med enbart tjejer, men detta gänget av brudar (å tanter)
är fanimej bäst. Vi patienter jobbar med sega jävla sjukdomar som har förstört alldeles för
många år av våra liv, men trots den mentala terrorn som vi går igenom kan vi ha så jääävla
kul tillsammans.

Jag tror att allt skratt kommer hjälpa oss en bra bit på vägen mot tillfrisknad. Vi är så jävla
bra! ...speciellt på att driva med sånt man inte får driva med och reta skiten ur vår alldeles

fantastiska personal. Kärlek till oss!"