Fasen vad oeffektiv jag varit idag!!! Usch. Fått några vettiga saker gjorda, dock inte
hälften av det som jag borde/vill/behöver få gjort... Apa. Men det är inte bara detta
som gör mig frustrerad och förvirrad. Den senaste tiden (efter bytet av medicin) så
har jag varit lite piggare på livet. Matmässigt har det gått helt okej, oftast. Men ändå
smyger tanken alltid upp i huvudet om att jag måste bli smalare igen för att kunna
lyckas med nånting i mitt liv. Och visst, lite ner i vikt ska jag, men jag vill inte tänka
tankar som inte är mina!!! .....antar att det lät lite luddigt, men ni som varit med om
eller lever i skiten förstår nog precis vad jag menar.

Om någon sagt till mig när jag var 14 år, vad som skulle ske inom bara ett par år så
hade jag nog bara skrattat. Fy fan vilken otrevlig tid som komma skulle. Men trots
allt så tror jag att allt händer av en anledning... Ur regn kommer solsken, eller!? =)